Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lorette. 293
det bästa bot mot deras bett, at strax efter det de bitit,
tvätta stället med kallt vatten.
Om aftonen kommo vi tilbaka til Lorette, sedan vi
noga upteknat och beskrifvit de växter af något värde,
som vi i dag blifvit varse.
Den 14 Augusti.
Lorette är en by belägen 3 Franska mil från Quebec,
åt Väster, som bebos mäst af bara Indianer af Huronska
folkslaget, hvilka blifvit omvände och antagit den Romersk-
Catholska läran. Byen ligger brede vid en liten å, som
där häfver sig ned för en klippa med et stort brusande,
och sätter en Såg och en Mjölqvarn i rörelse. I forna
tider och då den där ännu varande äldre Pater af Jesui-
terna kom dit, bodde alle Villarna i deras vanliga kojor
gjorde lika som Lap|parnas; men sedan hafva de lagt
bårt den seden, och börjat rätta sig i husbyggnad efter
Fransoserna. Nu för tiden hade alle Villar som här bodde,
hus bygde som Fransosernas stugor, några få af sten, men
de mästa af trä. Uti hvart hus voro 2 rum, nämligen
stugan de lågo uti, och köket utanföre. I stugan stod en
liten ugn af sten med järnhäll ofvanpå täkt, på det här
1 Canada brukeliga viset. Vid väggen hade de sina sän-
gar, däri ej brukades flera sängkläder, än dem de gingo
uti om dagen: äfvenleds sågo deras käril och annat de
hade nog eländigt ut. Här är en skön Kyrka, fast den
är liten, med torn på ändan och klåcka däri. Tornet är
spitsigt, något högt, och täckt med hvitt eller förtent
bläck. Denna Kyrka skal til skapnad och andra indelnin-
gar vara likadan med den bekanta Santa Casa 1 Loretto
1 Italien, hvadan ock denna orten fått sit namn. Straxt
vid Kyrkan är et stenhus för Prästerna, som här äro 2
Patres af Jesuiterna, hvilka beständigt bo här. Här hålles
Gudstjenst lika flitigt som på andra ställen i de Catholska
Kyrkor, och var et nöje at höra med hvad färdighet och
behagelig röst Villarne, men i synnerhet Vilskorne, sungo
hvarjehanda andeliga Psalmer i deras egit språk. De vil-
p. 381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
