Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 382
p. 383
294 LTorette.
lar, som här bo, kläda sig mäst som andre Indianer här
i landet, dock hafva manfolken gärna en väst eller sådan
tröja som Fransoserne; men qvinfolken hålla sig strängt
efter samma klädedrägt, som de andre Indianskor här i
landet. Desse Villar äro namnkunnige därföre, at de för
lång tid tilbaka, och deras förfäder vid Christendomens
antagande, gjort Gudi et löfte, at aldrig dricka starka
drycker. | Detta löftet hafva de hållit tämmeligen obrots-
ligt in til denna dag, så at det sällan sker, at någon af
dem ses drucken; där dock bränvin och starka drycker
äro de ting, som Villen förr vil dö före, än lämna.
Utom husen hafva desse Villar i mycket annat bör-
jat rätta sig efter Fransoserna. De plantera alle Mays.
En del hade et litet hvete- eller rågland. Någre af dem
hafva kor. Vår vanliga Solblomma (Helianthus annuus)
var af en och hvar planterad i Mayslandet, hvars frön de
sedan blanda med sin Sagamite eller Mays-såppa, och så
äta. Den Mays, de sådde, var af det lilla slaget, som
mognar bittida. Denne har väl mindre korn än den andre:
men de skola dock gifva i proportion både mera och väl-
smakeligare mjöl; och blir den här gemenligen mogen
midt uti, och ibland vid slutet af Augusto. Qvarnarne
hörde Jesuiterna til, som få betalning af alla, som där mala.
Svenskt Höst-hvete och Höst-råg har blifvit sådd i
Canada til försök, huru det ville hafva sig; ty här brukas
ej annat hvete eller råg, än det som sås om Våren; ty
om hvete och råg, i Frankrike växt, sås här om Hösten,
fryser det följande vintern bårt, och blir til intet; därföre
har Doct. Sarracis (som den äldre Pater af de här boende
Herrar Jesuiter mig berättade) låtit hämta litet råg och
hvete från Sverige, af Höst- eller vintersäd, at se, huru
det ville här trifvas. Det blef sått om Hösten, tog ingen
skada af vinterkölden, och bar skön frukt: axen | voro
väl ej så store, som på det Canadensiska; men då de vogos,
vägde de nästan dubbelt mera, och gåfvo långt mera och
hvitare mjöl, än det här i landet brukeliga, som sås om
Våren: man visste ej, hvarföre icke vidare blifvit försökt
härmed. Det sades, at här i Canada skal aldrig kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
