Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quebec, 313
ej skulle räcka til. Mäst alla kor hade horn; dock såg
jag ibland någon som var hornlös; men i Pennsylvanien
var en oärhörd sak, at se en ko utan horn; mon kölden
bidrager något härtil? Eljest sades en ko merendels mjölka
här så mycket som i Frankrike. Ox- och kalfkött här vid
Quebec hölls ock för fetare och välsmakligare, än vid
Montreal; orsaken därtil sade en del vara de saltaktiga
betesmarker, som finnas nedanför Quebec; men det kan
ej vara tilräckeligt, ty mästa delen af den boskap, som
säljes i Quebec, och finnes däromkring, hafver inga saltgräs-
ängar at beta på. I Canada draga oxarne med hornen;
men i Ängelska Provincerne med bogarna på samma sätt
som hästar. Korna hade här hvarjehanda färg; dock voro
de flästa antingen svarta eller röda.
Får. En och hvar landtman håller här gemenligen
några får, flere eller färre, af dem kan han få tämmeligen
tilräckeligt ull, at göra sig hvardags kläder af; men bättre
kläder föras hit från Frankrike. Då får blifva hitförde
fran Frankrike, och varit någon tid här i landet, blifver
deras ull ej mera så mjuk och fin, som den var 1 början,
utan nog grofvare och sträfvare, och än mer sker det med
deras afföda. Förnämsta orsaken därtil troddes vara, at
fåren genom knapp föda fara här så illa om vintern.
Getter syntes ingenstäds i Canada: där sades ock
inga vara. I Ängelska Colonierne blef | jag endast varse
någon enda, och det näppeligen annorstäds än i någon
stad. De sades ock ej hållas där för annan orsak, än
allenast för någon viss sjuk, som af Medicis blifvit rådd,
at dricka deras mjölk, som en läkedom.
Harfvarne voro ej fyrkantige, utan til skapnad som
en trehörning: på de mästa voro 2 sidor 3 alnar länga,
och den 3:dje endast 2 alnar. Pinnar och alt var af trä.
Pinnarnas längd et qvarter, och äfven var et qvarter
imellan hvar pinne.
Utsigten af landet en fjerdedels mil Norr om Quebec
på W. sidan om Laurentii flod var ganska angenäm: landet
var här sluttande mot floden, och ju längre en gick från
floden ju högre blef det. På många ställen var det af
p. 408:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
