Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 409
314 Quebec.
Naturen lagt just som i afsättningar, den ene mullvallen
högre och ofvanför den andra. Ifrån dessa högder kunde
en se vida omkring sig. Quebec syntes ganska väl i
Söder. Åt Öster var Laurentii flod, där den ene seglade
up, den andre ned. Åt W. lågo de höga bärgen, som
slöto uphögningen fran floden. Alt landet var här up-
brukadt antingen til åker, äng eller betesmark. Här och
där syntes någon qvarlämnad liten lund af den gamla
skogen. Åkrarne voro besådde mäst med hvete, dock til
en stor del med hvit hafre. Somligstäds med ärter. Andre
sädesarter syntes här ej. Här och där voro kringströdde
vackra hus och gårdar, dock alt enstakade. Byggningen,
de bodde uti, var mäst af den svarta kalkskifvern, meren-
dels utanpå hvitlimad. Den ena vattubäcken eller rännilen
kom strömmande | efter den andra up från högderna, där
de höga bärgen voro. Desse högder nedanför bärgen
bestodo helt och hållit af den svarta kalkskifvern, som
altid i dagen skifrade sig 1 sma stycken. Ofvanpa den
låg jord til !/5, I å 2!/,; alns tjocklek, näppeligen mera.
Akerjorden var full med små bitar därat, och där någon
bäck flöt fram, hade han gemenligen ätit sig djupt ned,
da dess sidor merendels bestodo endast af denna skifver.
Da och da fans där uti tjockare hällor af en mörkgra
kalksten, som sönderslagen luktade starkt orsten.
Skepp bygdes nu atskillige vid Quebec för Konun-
gens räkning; men innan min afresa därfrån kom befall-
ning fran Frankrike, at ej flere Örlogsskepp skulle här
byggas, utan endast de göras färdige, som redan stodo
på stapeln. Orsaken var, at man funnit, det skepp bygde
af Americansk Ek, ej kunna pa längt när stå så länge
mot röta, som de, hvilka byggas af Europeiska Ekar.
Omkring Quebec finnes ganska litet Ekvirke, och de Ekar
som där växa, äro gemenligen så sma, at de duga til intet.
Därföre var ock alt det myckna Ekvirke, som låg omkring
Quebec, fördt dit mäst från de orter, som ligga mot Nya
Änglands sidan; emedan HEkarne i Norra America hafva
den egenskapen, at ju längre de växa åt Norr, ju längre
kunna de härda ut mot röta, och tvärt om, ju mera de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
