Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mountmorenci. 339
är alt för sparsam, då han utgifver det endast vara af 40
fots högd. Det blefvo alt för stora fötter. Vid fallets
fot steg beständigt up, som en tjock rök af de dunster,
som vatnet med sit häftiga nedfallande drefvo up i luften,
hvilken rök och dimba sedan kringspridde sig til mer än
et mousquett skott i viken nedanför fallet, dock var hon
tjockast närmast vatnet. Denne dimba gjorde, at här var
som et beständigt antingen svagare eller starkare rägn,
alt som en var uti denna viken antingen längre ifrån eller
närmare til sjelfva fallet. At nogare få se, huru vatnet
ifrån en sådan högd stötte ned, samt at granska, huru
bärget såg ut bakom vatnet, ville Herr Gaurruiier och
jag tillika med karlen, som fölgde oss, gå närmare til
det nedfallande vatnet; men just i det samma vi kommo
ungefär 6 famnar från sjelfva fallet, kom en väderpust
från det nedbrusande vatnet, och dref den tjocka dimban
på oss, hvilken i mindre än en minuts tid gjorde oss så
genom våta, som hade vi gått en half tima i starkt rägn.
Vi nödgades därföre hals öfver hufvud springa tilbaka,
och voro glade vi kommo därifrån. Detta falls brusande
höres ibland helt väl til Quebec, som ligger 2 Fr. mil
därifrån åt S. och då är det tecken til NO. väder. Andra
tider åter höres det emot vanligheten ganska väl til byar,
som ligga et stycke nedanföre at N. och då sa|des det
vara säkert tecken antingen til SW eller rägn. Den svarta
kalkskifvern, hvaraf sidorna på fallet bestodo, låg här i
hvarf; men hvarven voro icke horizontela, utan mycket
stupande, och nog nära til perpendiculaira: de stodo så,
som hade de varit lagde från och undan Elfven, det är,
öfre delen af dem lutade mäst mot W och den nedra
mäst mot O. Uti denne kalkskifvern funno vi följande
främmande stenslag.
Gypsum amianthi-forme eller Strålgips; se Warn. Miner.
p. 55. Denna satt i ganska tunna hällar eller lameller i
de springor eller rämnor, som voro i kalkskifvern: dess
färg var snöhvit. Denne har jag ock funnit på många
andra ställen i Canada i samma svarta kalkskifver.
p. 443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
