Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 444
340 Montmorenci.
Pierre å Calumet; så kallade Fransoserne en annan
sten, som här fans, hvaraf nästan alla Tobakspipor göras,
som brukas här i landet. Då och då fans i kalkskifvern
något enda stratum eller hvarf däraf. Tjockleken af hvarf-
ven var åtskillig. Jag såg stycken ända til 3 qvarters
tjocklek; men gemenligen voro de en tvärhand eller et
qvarter tjocka. När han legat länge uti dagen öppen för
sol, luft och väta, blef han pa yttra sidan af en blekgul
färg; men längre inuti var han grå. Han är en kalksten;
tät, så at dess particlar ej kunna med blotta ögonen skönjas;
nog blöt, at den med knif lätteligen kan täljas och göras
ganska slät; och af detta sista värderades i synnerhet dess
godhet til det bruk han användes; ty de varieteter däraf
som voro hårde, förkastades som mindre duge|lige: ehuru
denne är blöt i början, blir han dock hård, när han legat
litet uti en ej för starck eld, och kan därefter ej lätteligen
täljas. Vi sågo en och annan af dessa stenar, som på
ytan, där solen skint på, börjat spricka och rämna sönder
i tunna lameller. Alla de Tobakspiphufvuden, som gemene
man i Canada brukade, voro gjorda af denna, mindre eller
mer utkrusade. En stor del af de förnämare betjänte sig
ock däraf, i synnerhet på resor. Villarne hafva från ur-
minnes tider gjort sig Tobakspiphufvuden häraf. Af dem
hafva Fransoserne först lärt det. Piphufvuden gjorde af
denna sten äro väl af Naturen ljusgrå; men at de måga
se vackrare ut, svärtas de straxt, medan de äro nya, som
sker sålunda: piphufvudet väl öfversmort med något fett
hålles öfver et ljus eller annan eld en stund, på det fettet
må väl drifvas in tillika med röken, som upstiger från
ljuset eller elden. Härigenom blifver piphufvudet tämme-
ligen svart; men svartheten ökar sig sedan alt efter det
en röker flitigt därmed. Pipskaftet var altid af trä; en
nätt mässings-ked eller annan vacker tråd var gemenligen
bunden med ena ändan i et gjort hål under piphufvudet,
och med den andra om pipskaftet, at hindra, det hufvudet
ej måtte falla bårt.
Stenkol fans väl ingenstäds vid detta fallet, eller på
de branta backar där bredevid; men de som bodde i när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
