Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quebec. 345
Fran urminnes tider hafva de haft hundar, som alle hafva
uprätta, och aldrig slokiga öron. Desse bruka de ej allenast
til jagt, utan ock i stället för häst, at om vintren draga
deras saker på isen, ja, de åka ock ibland sjelfve i små
slädar, som dragas af sådana hundar. De hafva inga andra
tama kreatur. Renar finnas nog på de ställen de bo; men
man har sig ej ännu bekant, at de någonsin hvarken af
Esquimaux eller andra Villar i America blifvit tamde.
Fransoserne i Canada, som på visst sätt äro grannar med
dessa Esquimaux, hafva varit på alt sätt omtänkte, at
kunna inrätta handel med dem, samt at förmå dem til
något vänligare umgänge med andra folkslag. Til den
ändan togo Fransoserne några deras barn til fånga, låto
lära dem läsa, och födde dem up på det ömaste och bästa,
så at de ock kunde tala väl Fransöska. Fransosernas
mening var, at sända dem tilbaka til Esquimaux, på det
samma barn måtte berätta, huru vänligen och ömt Fran-
soserne umgåts med dem, på det detta folket därigenom
matte bringas til bättre tankar om Fransoserna; men til
all olycka dogo desse barn af Koppor, och hela det an-
slaget blef til intet; men månge i Canada tviflade mycket,
om de ock vunnit mycket därmed, i fall barnen lefvat;
ty där skal förut varit en Esquimaux, som af Fransoserna
blifvit fången, och en runn tid bårtåt vistats i Canada
samt blifvit med all ömhet af dem handterad. Han har |
äfven lärt sig försvarligen det Fransöska språket, och
mycket tyckt om Fransosernas lefnads sätt. När nu denne
sedan blifvit hemsänd til sina egna, har han så litet varit
1 stånd, at intrycka hos dem tycke för Fransoserna, at
ock hans egne närmaste slägtingar litet efter hans hem-
komst slagit honom ihjäl, såsom den, som redan var en
half Fransos och främling. Detta hårda förhållandet, som
Esquimaux bruka emot alla främmande, gör ock, at när
någre af de andra Villar i America komma öfver dem,
gifva de dem aldrig qvarter, utan taga strax utan all
barmhertighet lifvet af dem, fast de eljest nog ofta skona
andra sina fiender och införlifva de fångna, som de fått,
bland sina egna. "Til deras tjenst, som roa sig med, at
p. 451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
