Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 449
p. 450
344 Quebec.
och andra större hafsdjur. Ändarne på pilarna och har-
poun är ibland af järn, ibland ock af ben, gjorde af Wall-
Rost tänder: kogret för deras pilar var af Skälskinn.
Nålarne, hvarmed de sömma sina kläder, äro likaledes
ibland af järn, ibland ock af åtskilliga slags ben. Alt järn |
de bruka, få de på et eller annat sätt af Europeerne. De
komma väl ibland om bord på Europeernas skepp, och
tilbyta sig et och annat, som knifvar och annan järnred-
skap; men för Europeer (om de icke äro desto manstarkare)
är ej radligt, at gå i land til dem; ty det är et ganska
misstänksamt och falskt folk, som aldrig vela tåla några
främmande hos sig; utan, om de se sig sjelfve för svaga,
fly de bårt vid främmandes annalkande; men tro de sig
vara nog mägtige, sla de ihjäl alla, som komma til dem,
och lämna aldrig någon lefvande; därföre våga ock Euro-
peer ej släppa flera af detta folket om bord på sina skepp,
än de väl kunna vara i stånd at sköta, om så skulle på-
fordras. At vid deras stränder lida skeppsbrott, men dock
komma väl med lifvet til lands, är mäst lika mycket, som
där man straxt fölgt med fartyget til hafsbotnen. Mangen
Europee har fått det förfara. De Europeiske skepp eller
batar, som de få välde öfver, hugga de sönder, taga ut
spikarna och alt järnvirke, och smida sig däraf både knif-
var, nålar, uddar på pilar och spjut, m. m. FEld skola de
sällan bruka til annat, än til järnssmide, samt at bereda
hvarjehanda skinn sig til kläder; ty deras mästa mat ätes
rå. När de komma om bord på något Europeiskt fartyg,
och dem af skeppsfolket tilbjudes matvaror, våga de sig
ej at smaka därpå, innan de se förut, at Europeerne äta
däraf. Ehuru ingen ting i verlden är, som smakar de
andra Villar så väl, som Bränvin; så försäkrade dock flere
af Fransoserna, at de aldrig på något sätt kunnat förmå
Esquimaux, at taga en sup däraf. Deras stora misstroende
til alt annat folk lärer vara orsaken därtil; emedan | de
tvifvelsutan inbilla sig, at det är något förgift, hvarmed
man vil narra eller skada dem. Det är ock ovisst, om
de däri mena så orätt. De bära inga örhängen, ej eller
måla de sig i ansigtet, som de andre Villar i America.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
