Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 473
362 Montreal.
så med jord öfver, hvarigenom de förvarades tämmeligen
friska långt in på hösten och vintern; men ganska få voro
dock, som gjorde sig detta besväret; ty som de äro nog
kylige, och vintrarne äro äfven här tämmeligen kalle; så
tyckes det vara mindre nödigt, at göma dem til en så
sen årstid, då en gemenligen är nog kall utom Vatten-
Meloner. Eljest tros på dessa orter, at Gurkor äro långt
mera kylige, och deras ätning mycket farligare, at föror-
saka frossan. I öfrigt äro Vatten-Melonerne ganska diuretica
och urin-drifvande. Iroquoirne kalla dem ondheserakåhti.
Pumpor af mångahanda slag och storlek, aflånge,
runde, platte eller nedkramade, krokhalsige, helt små, m. m.
planterades allmänt både i de Ängelska och Franska Ny-
byggen. Uti Canada utgjorde de hos bönderna nästan
största myckenheten af köks-växterna, fast Rödlöken lika-
som täflade med dem om företrädet. Hos de Ängelska
var näppeligen någon bonde, som icke hade sit stora
Pumpland. Samma beskaffenhet var med Svenskar, Tyskar,
Holländare och andra folkslag, som satt sig ned bland de
Ängelska. För Indianerne gjorde Pumpor en vigtig del af
deras årsföda; dock plantera de gemenligen mera Squashes,
än vanliga Pumpor. De påstå sjelfve, at de haft Pumpor
långt förrän Europeerne up|funno America, hvilket ock
tyckes besannas däraf. at Pumpor omtalas som en vanlig
mat hos Villarna i de första Resebeskrifningar, som af
Europeer blifvit utgifne öfver dessa orter. HFransoserne
kalla dem Citrouilles, och Ängelsmännerne Pumpkins. De
planteras om våren, när ingen frost mer är at befara, uti
något omgärdadt ställe, ute på öpna fältet i god fet jord:
på gamla kringstängda dyngstackar sättas de ock mycket.
Uti Canada blifva de mogne i början af September månad,
nov. Styl. men i Ängelska Colonierne och längre til Söder
har jag sett somliga af dem mogna uti slutet af Julii
månad, efter samma styl. Så snart en del börjar blifva
mogen, taga de däraf och tilreda til mat, alt som de hafva
af nöden; men de öfrige få stå och tiltaga i storlek och
mognande ute på landet, ända til dess de få anledning at
frukta, det kölden skal komma och skada dem; då tagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
