Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
»>Jag hörde mina barn sjunga genom skogarna, och jag
följde den jag älskar högst. Lilla Groda, jag skulle vilja
se den kvinna, som gav dig mjölk», sade Vargmor, som
var alldeles våt av dagg. : A
»De ha bundit henne och tänka döda henne. Jag har
skurit av banden, och hon skall med sin man gå genom
djungeln.»
»Då vill jag också följa med. Jag är gammal, men ännu
inte tandlös.>
Vargmor reste sig på bakbenen och tittade genom föns-
tret in i stugans mörker. Om en minut sänkte hon sig
ljudlöst, och allt vad hon sade var:
»Jag gav dig din första mjölk, men Bagheera har rätt:
människa går till sist alltid till människa.»
»Må vara!» sade Mowgli med ett mycket obehagligt -
ansiktsuttryck; >men den här natten är jag mycket långt
från det spåret. Vänta här, men låt inte henne se dig.»
»>Du var aldrig rädd för mig, Lilla Groda», sade Varg-
mor, i det hon drog sig tillbaka i det höga gräset och gjorde
sig osynlig så som endast hon kunde.
»Och nu>, sade Mowgli muntert, i det han svingade sig
in i stugan igen, »sitta de allesammans runt omkring Bul-
deo, som håller på och berättar saker, som aldrig hänt.
När hans prat är slut, ämna de sig säkert hit med den
Röda! . .. med eld och bränna er båda. Och sedan?»
»Jag har talat med min man, sade Messua. >»Kanhi-
wara ligger trettio mil härifrån, men i Kanhiwara träffa
vi nog engelsmän.»
Och vad tillhöra de för Flock?» sade Mowgli.
»Det vet jag inte. De äro vita, och det påstås, att de
styra hela landet och att de inte tillåta folk att bränna
och slå varandra utan vittnen. Om vi kunna komma dit
i natt, äro våra liv räddade. Eljest måste vi dö.»
»Leven då! Ingen människa skall gå ut genom por-
tarna i natt. Men vad är det han gör?»
Messuas man låg på händer och knän och grävde i jor-
den i ett hörn av hyddan.
»Det är hans lilla penningskatt>, sade M »Det
är det enda vi kunna taga med oss.»
>Ja visst ja, det där skräpet, som går ur hand i hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
