Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
»M—ija, ett nytt slags buffel», upprepade krokodilen ef-
tertryckligt för att övertyga sig själv, att han hade rätt,
och schakalen ropade:
»Ja, alldeles säkert en buffel.»
»Eller också kunde det kanske vara...» började kro-
kodilen knarrigt.
> Säkerligen, säkerligen», sade schakalen utan att låta
den andre avsluta meningen.
»Vad för slag?» sade krokodilen arg, ty han kände på
sig, att de andra visste mer än han. »Vad för slag kunde
det vara? Jag fick aldrig avsluta vad jag ville säga. Du
sade, att det var en buffel.»
»Det är allt vad de Fattiges Beskyddare behagar. Jag
är hans tjänare — inte det föremåls tjänare, som rusar
över floden.»
Vad helst det nu är, så är det vitansiktenas verk»,
sade Adjutanten; och vad mig själv beträffar, skulle jag
inte välja min vistelseort så nära det som på den här sand-
banken.»
>Du känner inte engelsmännen lika bra som jag, du>,
sade krokodilen. »Det var ett vitansikte här, när bron
byggdes, och han brukade ta en båt om kvällarna och
sitta och skrapa med fötterna mot båtbottnen och viska:
”Är han här? Är han där? Räck mig bössan! Jag kunde
höra honom, innan jag kunde se honom — sådant oväsen
gjorde han — där han knarrade och pustade och skram-
lade med bössan upp och ned för floden. Så snart jag hade
plockat upp en av hans arbetare och därigenom besparat
dem stora kostnader för ved till bränningen, kunde jag
vara säker på att han skulle komma ned till Trapporna
och skrika ut med hög röst, att han skulle jaga mig och
befria floden från mig — Krokodilen av Kokodiltrapporna!
Mig!. Barn, jag har simmat under bottnen på hans båt
timme efter timme och hört honom avlossa sin bössa mot
stockar; och när jag var säker på att han var uttröttad,
reste jag mig upp och slog ihop mina käkar mitt för näsan
på honom. När bron var färdig, for han sin väg. Alla
engelsmän jaga på det sättet, utom när de själva jagas.»
»Vem jagar vitansiktena?» gläfste ivrigt schakalen.
>Ingen nu, men jag har på min tid jagat dem.»
Andra Djungelboken. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
