Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
halvt begravet bland mynten. Det var en två fot lång
ankus eller elefantpikstav — närmast lik en liten båtshake.
Toppen utgjordes av en enda rund, glittrande rubin, och
på åtta tum nedanför var handtaget besatt med oslipade
turkoser, som sutto tätt tillsammans och bildade ett mycket
gott fäste. Nedanför dem fanns en ring av nefrit med ett
blommönster runt omkring; men bladen utgjordes av sma-
ragder och blommorna av rubiner, infattade i de kalla
gröna smaragdstenarna. Återstoden av handtaget var av
rent elfenben, under det att spetsen — piken och kroken —
var av guldinlagt stål med bilder av elefantjakter; och de
bilderna intresserade Mowgli, som såg, att de hade någon-
ting att skaffa med hans vän.
Vita Kobran hade följt honom tätt i hälarna.
> Är det inte värt livet att ha fått se det här?» sade han.
»Har jag inte visat dig en stor ynnest?»
> Jag förstår ej», sade Mowgli. »Föremålen äro kalla och
hårda och duga alls inte att äta. Men den här — han lyfte
upp ankusen — >»skulle jag vilja ta med mig, så att jag finge
betrakta den i solen. Du säger, att allt detta är ditt. Vill
du skänka mig den här, så skall jag bära hit grodor åt dig
att äta.»
Vita Kobran rent av skälvde av ondskefull glädje.
»Naturligtvis ger jag dig den>, sade han. >Allt vad här
finnes skänker jag dig — till dess du går bort.»
»Men jag tänker gå nu. Det här stället är mörkt och
kallt, och jag önskar taga med mig den taggspetsiga tingesten
till djungeln..»>
»Se efter vid din fot! Vad ser du där?»
Mowegli tog upp någonting vitt och blankt.
»Det är benet av en människas huvud>, sade han lugnt.
»Och här äro två till.»
»De kommo hit för många år sedan för att taga bort
skatten. Jag talade till dem i mörkret, och de blevo lig-
gande stilla.»
>Men vad nytta skulle jag ha av allt det här, som du kal-
lar skatt? Om du vill giva mig denna ankus att taga
med mig, så bjuder jag dig god jakt. Om ej, så bjuder jag
dig det oaktat god jakt! Jag slåss inte med Gift-Folket,
och jag har också lärt mig din stams Mästareord.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
