Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Om de följa dig, upphetsade och blinda, en
rande på dina skuldror, komma de, som ej dö d
att plumsa ned i vattnet här eller längre ned, ty
folket kommer att resa sig och betäcka dem! Nu är Wair
gunga ett hungrägt vatten, och de komma inte att ha nå;j
Kaa att lita sig till, utan skola driva ned, de som leva,
till grunden vid Seeonees varghålor, och där kan Flocken :
möta dem med strupe mot strupe.»
>Ahai! Eovava! Något bättre kan inte tänkas, om ej
regn i den torra årstiden. Det återstår nu bara en liten
sak — språnget och hoppet. Jag skall göra mig bekant
med dholerna, så att de följa mig tätt i hälarna.»
>» Har du sett på klipporna ovanför dig? Från landsidan?»
>Nej, det var sant, det har jag glömt.»
»Gå då och se efter. Det är alltigenom den eländigaste
mark, sönderskuren och full av hål. Om någon av dina
klumpiga fötter sattes ned där, utan att du såge dig före,
skulle det bli ett hastigt slut på jakten. Hör på, jag läm-
nar dig här, och för din skull, endast för din skull, skall
jag gå med bud till Flocken, så att den får klart för sig,
var den skall söka upp dholerna. Vad mig själv beträffar,
är jag inte av samma skinn som någon varg.»
När Kaa ville se någon över axeln, var det ingen av
djungelfolket, som kunde vara så hög som han, möjligen
undantagandes Bagheera. Nu simmade Kaa nedför floden,
och på andra sidan Klippan stötte han på Phao och Akela,
som stodo och lyssnade efter nattljuden.
>Hssh, hundar!» sade han vänligt. »Dholerna komma
att gå nedför floden. Om I inte ären rädda, kunnen I
döda dem på grunden.»
»När komma de?» sade Phao. «:Och var är min män-
niskounge?» sade Akela.
>De komma, när de komma», sade Kaa. »Vänta och
håll vakt. Vad din människounge beträffar, vars ed du
tagit och därigenom blottställt honom för döden, så är
din människounge med mig, och om han inte redan är
död, så är det sannerligen inte din förtjänst, din urblekta
hund! Håll vakt här efter dholerna och var glad över att
människoungen och jag slåss på din sida.»
Kaa sköt uppför floden igen och förtöjde sig mitt i sun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
