Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade hunnit öfver ett i mitt tycke obegränsadt haf, som
låg bakom oss, himlen var ljusblå, sommarsolens
gyllene strålar lekte med böljorna på hafvets
purpurskimrande yta; — allt rörde sig liksom uti dans, vid
kamraternes glada sånger.
Efter hela dagens ”ror i lä, — klart att vända” —
befunno vi oss vid Köpenhamn och det föreföll mig
nu, som skulle jag redan i tiden nått paradisets
portar. Utom det, att alla nationers flaggor korsade
hvarandra med skiftande färgor, anlände på samma
gång en rysk eskader, bestående af två fregatter och
en korvett. Skott på skott knallade, musiken dånade.
Ack, hvilken herrlig tafla! Solen strålar från en
högblå himmel och luften är klar och mild, som på en
nordisk sommardag. — Seglare, som legat och väntat
på vind, sväfva nu fram i tjogtal från de olika
ankarplatserna, blänkande i sin hvita skrud och så höga, så
stolta, som hade ingen storm kunnat böja deras
toppar, och ingen klippa vågat sätta sina falska, spejande
huggtänder i deras gungande bogar. Jag hade önskat,
lik de besjungna svanorna, simma och dricka
förfriskning ur den lugna böljan.
Under det jag glömde mig i åskådandet af allt detta,
hördes kaptenens kommando: ”fira ned jullen — fyra
man klara att gå i land.” Då klappade mitt hjerta
mellan fruktan och hopp, om jag skulle få följa med. Som
galjon i fören fick jag hålla utkik: min önskan blef
således uppfylld och vi kommo snart i land. En ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
