Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg man gubben prosten, med sitt försilfrade hår,
sysselsatt med — författandet af en predikan, förmodar
läsaren? Nej, icke denna gång. Han hade äfven
sinne för denna verldens fröjder och trodde att ett rätt
begagnande af dem, mången gång äfven kunde förädla
själen. Med ungdomsminnen i hjertat och fridens
leende kring läpparne, stod han der och — brygde en bål
punsch.
Beat Sofi, den sextonåriga dottren, prydde bordet,
som stod dukadt i salen, med grönt gräs samt blå och
hvita sippor. Allt syntes så festligt, och trefligt skulle
det blifva, mente Beat Sofi, ehuru gästerna ingalunda
blefvo talrika. Just som hon lade de sista blommorna
kring den midtpå bordet smakfullt brutna servietten,
hördes en klatsch och bullret af en schäs, som
stannade vid trappan.
Länge hade Beat Sofis blickar hvilat utåt
landsvägen, som gick alldeles förbi gården. Nu ilade hon ut
och emottog i öppna armar den ankommande, en ung
man, som skulle blifva adjunkt i huset och för länge
sedan var utsedd till Beat Sofis försörjare.
Föräldrarne blandade sina välkomsthelsningar med hennes och
man läste återseendets glädje i allas ansigten.
Snart såg man det lilla sällskapet församladt kring
middagsbordet. Ehuru litet det förra, och ehuru tarfligt
det sednare var, kunde dock säkerligen intet af de
många ståtliga samqväm och läckra måltider, hvarmed
denna dag firades, kryddas af en renare sällhet, än detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
