Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte Kapitlet - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
karakterer, till hvilkas smärtor jag varit ett stumt vittne,
begära de intet medlidande, mottaga de det ej om det
bjudes? Åh ja! — blott en falsk hederskänsla kan
försmå medlidandet och deltagandet. Sjelfva ordet
medlidande säger ju, att den är en hög kristlig dygd. Att
lida med dem, som lida, att djupt i sin själ känna den
smärta, som plågar en annan, är icke detta rent
kristligt? ”Gråter med dem som gråta.” Med dessa ord
har ju vår gudomlige frälsare adlat medlidandet.
”Nog ödets stämma ren sagt ut,
Hvad länge varit dess beslut;
Hon knutit andra band.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>