Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kom nu min leksyster, jag är beredd på allt! Men
mina läsare — huru förvånad blef jag ej, då min
fordna Johanna, nu Roberts hustru, inträdde och var till
den grad lik den fattiga flickan, jag omtalat, att jag
ej trodde mina egna ögon. Jag blef som slagen af
åskan och kom ifrån den ena bestörtningen i den
andra. Johanna kom mig vänligt till möte och räckte
mig förtroligt handen, påminnande mig bland annat,
att då vi sednast voro tillsammans, det var på en dans
hos häradshöfding A— och då hon nämnde om
valsen, återkom jag snart till mig sjelf och kände mig
åter lycklig, ty den gången hade jag verkeligen valsat
— och med Johanna — ehuru jag aldrig deremellan
nötte tiljan med min fot. De begge vännerna ville att
jag skulle stanna qvar hos dem den dagen; men i en
dylik sinnesstämning, som jag då befann mig, var det
imellertid bäst att lemna sällskapet. Vi skiljdes åt och
jag lofvade att med görligaste första hälsa på dem på
deras egendom Hannula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
