- Project Runeberg -  Så slutades min lek. En tafla ur lifvet /
91

(1848) [MARC] Author: Maria Kristina Kraftman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nej! svarade den gamle med bestörtning.

— Det var er son Axel, förlåt och trösta honom!
Då stammade den gamle: ”O Gud, det är din
tillstädjelse! O min maka, min djupt förorättade maka,
jag har förtjent allt detta! — —

”Barmhertighet, barmhertighet jag tigger.
— — — — — — — — — —
Vänd af din vrede, släck den låga af,
Som fasansfull i mina ådror bränner! —
Låt mig få bada uti tårars haf
De brännsår på min arma själ jag känner!
O! gif mig tro, lägg ned uti min själ
En ljuf förtröstan, att din gudom finnes,
Och att du vill den fallne andens väl,
Och att din nåd i elfte stunden vinnes.”


— ”Kom min son, min Axel, kom till mitt bröst,
jag förlåter och välsignar dig; förlåt du äfven mig!”

Axel kastade sig till fadrens bröst; ångrens och
smärtans heta tårar fugtade den gamles darrande hand: far
och son voro försonade.

Efter njutandet af en kort hvila, skedde förberedelsen
och den gamle anammade nattvarden, hvarefter han,
fullt sansad, fortfor:

— ”Mina barn! ingen af er har företräde i mitt
hjerta, ni ären mig alla lika kära. August! förbanna mig
ej för din mors skull; hon den renaste dygdens infattning.
Hon älskade mig för högt för att ej gifva vika
för mina böner; hon litade på varaktigheten af mina
känslor och blef en lekboll för mina ombytliga passioner,
ehuruväl de bättre känslorna hade en god
bundsförvandt i hennes hjerta. Jag har felat. Jag stod en
brottsling framför hennes skuldfria själ; men hennes
hjerta uppfyllde alltid så herrligt det sköna budet: att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kraftman/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free