- Project Runeberg -  Så slutades min lek. En tafla ur lifvet /
90

(1848) [MARC] Author: Maria Kristina Kraftman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för mig öppnat himmelens port, för att visa mig en
skymt af dess herrlighet. Månne det är så? — Mitt
förstånd är förmörkadt, jag är således ingenting annat
än en religiös vanvetting, ett af dessa ömkliga,
halfsanna väsen, som flaxa och flaxa utan att komma till
någon höjd, och likväl tro sig sväfva i högre rymder,
ana mycket, men veta intet; som i en oupphörlig
förvirring blanda tro med vantro, hopp med fruktan,
kärlek med hat. Jag är karrikaturen af en himmelens son,
och bibehåller, liksom karrikaturen, för att vara det,
några drag som äro sanna, som i sjelfva deras
skefhet bibehålla pregeln af något bättre. — Hvar äro
mina barn? — kommen alla hit. Axel — fortfor den
gamle — jag vet att du och Johanna hafven anspråk
på hela egendomen efter er mor; men efter Gud förlänar
mig detta ögonblick, då jag ännu kan upprepa min
önskan, så beder jag, att ni delen lika med dessa
värnlösa flickor, hvilka äro fremlingar i detta land, der de
icke en gång äga så mycket som en moders stoft att
befugta med saknadens tår; anse dem för edra rätta
syskon! Hafven I något emot denna önskan?”

— Jag uppfyller gerna och med glädje min fars
sista önskan här på jorden, svarade Axel, och i
detsamma omfamnade han alla sina syskon, samt sist mig,
sägande: August, du har varit dyrbar för min mor,
dyrbar för oss alla, du skall dela vårt väl, du som
broderligt delat vårt ve!

Med tårfulla ögon och matt röst, utbrast vår gemensamma
fader: ”Sedan jag anammat den heliga nattvarden,
dör jag nu nöjd och har intet mera att uträtta på
jorden.”

Innan beredelsen till denna heliga förrättning försiggick,
sade komminister Mannert: Vet ni hvem det var
som mötte er i trappan?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kraftman/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free