Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toomai vid elefanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hängde åtta fot högt i luften, och han önskade, att han
befunnit sig åtta fot ned i jorden.
»Det är Toomai, min son, Sahib», sade Stor-Toomai och
blängde argt. »Det är en mycket elak pojke, och han
kommer att sluta i fängelset, Sahib.»
»Det tvivlar jag på», sade Petersen Sahib. »En pojke,
som vågar sig in i en full keddah vid hans ålder, slutar inte
i fängelse. Se här, pojkvasker, har du några slantar till
namnam, eftersom det bor ett klokt litet huvud under ditt
stora hårtak. Med tiden kanske du också blir jägare». —
Stor-Toomai blängde ännu argare. — »Men kom ihåg, att en
keddah inte är någon passande lekplats för ett barn», tillade
Petersen Sahib.
»Får jag aldrig gå dit mera, Sahib?» frågade Lill-Toomai,
i det han drog djupt efter andan.
»Jo.» — Petersen Sahib smålog igen. — »När du sett
elefanterna dansa. Då är rätta tiden. Kom till mig, när du
sett elefanterna dansa, så skall jag låta dig gå in i varenda
keddah.»
Det blev ett nytt allmänt gapskratt, ty det där skämtet
är gammalt bland elefantjägarna och betyder detsamma som
aldrig. Det förekommer, gömda i skogarna, stora, avröjda
jämna platser, som kallas elefanternas balsalar, men dessa
påträffas endast av en slump, och ingen människa har
någonsin sett elefanter dansa. När en elefantjägare
skryter över sin skicklighet och sitt mod, säga de andra jägarna:
»Och när såg du elefanterna dansa?»
Kala Nag satte ned Lill-Toomai, och denne bugade sig
åter till jorden och följde med sin far och gav slantarna åt
sin mor, som satt och gav di åt hans lilla bror; och de
klättrade allesammans upp på Kala Nags rygg; och tåget av
grymtande, skriande elefanter rullade ned för bergstigen mot
slätterna. Det blev en mycket livlig marsch, tack vare de nya
elefanterna, som ställde till bråk vid vartenda vadställe
och i varje ögonblick måste drivas på med goda ord eller
hugg och slag.
Stor-Toomai stack med sin pik Kala Nag i ren förargelse,
ty han var mäkta förgrymmad; men Lill-Toomai var
alltför lycklig för att kunna tala. Petersen Sahib hade ju
lagt märke till honom och givit honom pengar, så att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
