Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur skonerten Henriettas loggbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pekade i riktning mot kryssaren. »Och dock är afståndet 3000
meter eller så.»
Äfven kanonbåten öppnade nu eld.
Den förde en gröfre kanon, placerad på fördäcket. Knallen,
när skottet aflossades, var så stark, att det sved i våra öronhinnor.
Jag stod med kikaren för ögat för att se, om de skulle träffa.
Granaten slog ned dikt intill kryssaren, dock utan att anställa
någon skada.
Kryssaren ångade emellertid på. Den hade ändrat kurs och
gick i en båge inåt land.
»Det var en konstig kurs», sade jag till löjtnanten.
»Han vill tvinga norsken att hålla sjön», förklarade denne.
»Befinner han sig inomskärs, kan han möjligen komma undan. Nu,
ute på sjön, är han säkert såld.»
»Är kryssaren så mycket starkare då?»
Ryssen skrattade.
»Det är väl ingen jämförelse möjlig. Kryssaren är af modernaste
konstruktion och gör 23 knop. Hans artilleri är fyra gånger
så starkt som norskens. Jag tror, att det är Schemtschug.
Nej, utgången torde inte vara oviss.»
Jag räknade också, att ryssen sköt tre skott, medan kanonbåten
ej hann med mera än ett.
Det var underbart att se, att de kunde träffa, fastän kryssaren
rörde sig med så stark fart.
Kanonbåten gjorde visserligen en liknande manöver, men hans
fart var mindre. När han var afstängd från land, drog han sig
långsamt söderut, dock knappt mycket fortare än vi.
Från vår gaffel svajade den blågula duken. Jag kunde ej underlåta
att tänka, att den en gång för norrmännen varit symbolen
af en trogen bundsförvant, hvilken de i egenmäktigt trots slungat
från sig.
Nu tillhörde den blågula flaggan en nation, som likgiltigt åsåg
striden, hvars utgång ej kunde väcka andra känslor än ren
nyfikenhet.
Kryssaren hade emellertid nalkats. Afståndet var ungefär två
tredjedelar af det, hvarpå det första skottet blifvit lossadt.
En rysk granat slog ned på bryggan och exploderade.
Ett moln af rök och eld reste sig mot skyn. Det var, som
om en vulkan öppnat sig och utspytt sitt innehåll.
När röken skingrat sig, skådade vi en fasansfull syn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
