Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rapport från gränsridare Welander i Öfver Torneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vet ni, att ni skymfat uniformen?» fortsatte ordföranden,
öfverstelöjtnant Boljakoff.
»Nej, det är karlen jag slagit, men ej uniformen.»
»Sak samma. Ni är civil. Är ni finne?»
Den anklagade såg sig oroligt omkring. Jag hade genast på uttalet
lagt märke till, att han icke var finne. Snarare hade han norskt
uttal.
»Är ni finne, frågar jag?» repeterade öfverstelöjtnanten.
»Nej, svensk.»
»Då har ni väl något pass med er?»
Han letade innanför rocken och tog ut plånboken, i hvilken han
nervöst bläddrade.
»Någon har stulit passet», utbrast han, men det lät inte
öfvertygande.
Nu reste sig öfverstelöjtnant Boljakoff.
»Detta låter misstänkt. Låt visitera honom!»
Innan mannen hunnit göra något motstånd, ryckte en af officerarne
från honom plånboken, men i samma ögonblick rusade den anklagade
fram för att återtaga sin egendom.
Det uppstod en het, men kortvarig strid, i hvilken ryssarne afgingo
med segern.
Ett par handfasta soldater fingo nu fasthålla honom, medan man
genomsökte hans kläder.
I plånboken fanns intet, som kunde kompromettera honom, men i
innerfickan af kavajen påträffades en anteckningsbok, en liten oansenlig
tingest, som dock skulle blifva ödesdiger nog.
»Hvad är detta för ett språk?» frågade ordföranden, sedan han
bläddrat i notisboken.
»Tillåt mig se!» bad en af officerarne.
Han hade knappt hunnit kasta en blick på del skrifna, förr än han
utbrast:
»Det är norska, tror jag. Jag kan emellertid endast svenska.»
Den anklagade reste upp sig till hela sin längd.
»Nej!» protesterade han. »Det är svenska. Finns här ingen, som
kan svenska?»
Jo, det fanns.
En stationskarl tillkallades och fick se på boken.
»Ja, inte vet jag, om det är norska eller svenska», sade han och
kliade sig bakom öronen. »Jag är inte så värst läskunnig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
