Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvalros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följdt af England. Så snart ett nytt vapen blifvit uppfunnet, har
man sträfvat efter medel att möta det.
Den största svårigheten för försvaret mot undervattensbåten
har bestått uti det hart när omöjliga i att upptäcka den vid dess
gång under vattnet. Man har föreslagit ballonger, ty ju högre upp
i luften man befinner sig, desto längre kan ögat tränga ned i
djupet, men ballongen är endast användbar om dagen och äfven då
blott vid vissa tillfällen.
En tysk ingenjör, Dorff, kom då på idén att konstruera en
slags magnet, hvilken gaf utslag, så snart ett föremål af metall,
järn eller stål, närmade sig under vattnet. Nålen började då darra,
pekande i den ungefärliga riktning, hvarifrån föremålet närmade
sig. Darrningarna upphöra mer och mer, ju närmare
undervattensbåten kommer för att, när den befinner sig inom 300 meter,
stadigt följa dess kurs.
Så länge magnetskifvan befann sig inombords, fungerade den
gifvetvis inte. Därför förlade han den utombords och konstruerade
den efter samma principer som luftdraken. Skifvan skär således
vattnet i ett plan, ungefär parallellt med fartygsbotten, men under
densamma. Från magnetskifvan löper en isolerad kabel upp till
fartyget, och ledningen står i förbindelse med instrumentet.»
»Känna ryssarne till denna uppfinning?» frågade Förde.
»Jag tror det», svarade chefen. »Nu, mina herrar, gå vi hvar
och en till sin post.»
Den natten fingo vi inte mycket sömn i våra ögon. Chefen
själf låg uppkrupen på en bergsknalle med kikarn för ögat. Vi
maskinister pysslade under timmar med maskinen.
Vid 1-tiden gafs signal, att vi skulle hålla maskinen klar, och
minuten därpå gingo vi framåt med sakta fart, hvilken snart
ökades till full. Maskinen strejkade inte. Den var verkligen väl gjord
och hvarje del matematiskt fint afpassad.
Förde kilade upp ett ögonblick, men återkom snart.
»Det är en rysk kryssare, som blifvit pejlad öster om stora
Færder, nordgående», upplyste han. Chefen antar, att den skall
upp till Vraengen och ämnar nu från trakten af Rejeren kasta sig
öfver den.
Tjugo minuter förgingo. Vi måste nu ha nått Rejeren.
Också kom stoppsignal, och strax därpå sänkte vi oss ned till 3
meters djup.
Där lågo vi nu i förväntansfull spänning. Tydligen gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
