Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvalros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra officerare sina iakttagelser genom periskopet. Hvad jag
afundades dem! De kunde följa den fientliga kryssarens alla rörelser,
under det att vi sutto där dömda till overksamhet utan att ha ens
en aning om det som tilldrog sig ofvan vattnet.
Var kryssaren i närheten eller hade den dragit sig tillbaka?
Huru skulle Hvalros bära sig åt?
I nervös förbidan på hvad som skulle inträffa gick Förde
omkring och undersökte maskindelarne. Han gaf mig till och med
förebråelser därför att jag var så lugn – ointresserad kallade
han det.
Men hade det blifvit bättre, om vi båda två sprungit
omkring likt yra höns!
Nu signal.
»Sakta framåt!»
Hvalros gled fram. Snart ökades farten, och jag beräknade
den till 5 1/2 knop.
Alltså var afgörandet inne.
Så förgingo ej fullt 5 minuter. Vi väntade att få höra rasslet
af torpeden och beräknade utsikterna, då ....
En häftig skakning kom mig att förlora sansen. Allt syntes
under det korta ögonblick, innan detta skedde, som en
jordbäfning.
Huru länge jag legat afsvimmad vet jag inte, men jag vaknade
vid att vattnet strömmade in i kaskader.
Här var inte tid att tänka på Förde. Det gällde rädda lifvet.
Mitt hufvud värkte, men dödsfaran gjorde, att jag behöll
besinningen. Jag lyckades trots det inströmmande vattnet arbeta
mig fram, och med ett kraftigt tag fick jag loss löskölen, det enda
medlet att nu få Hvalros till vattenytan.
Därpå sprang jag upp till tornet. Sivert låg där medvetslös,
men Hofgaard hade repat sig. Med förenade krafter lyckades vi
öppna luckan.
Hvalros krängde öfver åt styrbord, och det var klart, att hon
inom en minut skulle gå till botten.
Vi togo den afsvimmade chefen och släpade honom genom
luckan. Därpå afkastade vi våra rockar och togo stöflarne af oss.
Gafs det ett medel att rädda chefen, skulle vi inte lämna det
oförsökt.
Just när vi hoppade i vattnet, kom Holck, en af matroserna,
upp genom luckan. Äfven han kastade sig hufvudstupa i vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
