Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
196 Bjelkes bref d. 8 och 20 dec.
197 Bjelkes bref d. 8 och 20 dec. Bjelkes lefvernesbeskrifning på franska.
198 Bjelkes bref d. 8 och 20 dec. Bjelkes lefvernesbeskrifning på franska.
Dahlbergs relation d. 9 dec. Clodts anteckningar.
199 Clodts anteckningar. Bjelkes bref d. 20 dec.: »så at de intet skulle
komma oss förbi öfwer passet», d. v. s. öfver Lödde å, som i den tidens
föreställning var ett pass.
200 Dahlbergs relation 1690.
201 Relation om slaget vid Lund i De la Gardieska arkivet.
202 Dahlberg skrifver i sin relation af år 1690 att »en stark dimba
inföll att man fienden näppeligen mera se kunde». Bjelke skrifver i sin
lefvernesbeskrifning på franska: »Le Roy ordonna son armé de marcher à
Lunden, ce qu’il fit au clair de la lune et par la lueur de la neige qui
contribuoit beaucoup a luy faire observer son ordre aussy bien qu’elle luy avoit
servi à se renger la nuit précédente».
203 Spegels diarium. Lösen sköts till ledning för vilsekomne.
204 Clodts anteckningar.
205 Weibull, Samlingar V sid. 70.
206 Spegels diarium. Dahlbergs relation af år 1690. Den predikan, som
Fryxell låter Spegel hålla i månskenet inför trupperna, och hvars innehåll
han återgifver, finnes icke omtalad i någon samtida berättelse. Den är också
af alla nyare forskare betviflad. Uppränningen synes vara lånad ur Clodts
reflexioner.
207 Bjelkes lefvernesbeskrifning på franska. Häraf synes att Karl den
elfte förrättat sin aftonbön inomhus. Detta hade han också gjort i fråga
om morgonbönen.
208 I Bjelkes lefvernesbeskrifning på franska heter det, att Bjelke efter supén
skulle af konungen förlänats med sin aflidne svärfaders grefskap. Detta upprepas
af Fryxell och andra. Sondén, i sitt arbete om Nils Bjelke och svenska
kavalleriet, bevisar emellertid, att denna uppgift är oriktig, samt att Nils Bjelke aldrig
fick något grefskap, utan den 17 maj 1679 jämte farbrodern, riksskattmästaren,
endast försäkringsbref på att »framdeles uti grefveståndet blifva upphöjd».
209 Bjelkes bref d. 20 dec. Spegels diarium.
210 Spegels diarium.
211 Spegels diarium. Clodts anteckningar.
212 Spegels diarium. Avis från Skåne. (R. A.).
213 Huru stora voro förlusterna i slaget vid Lund? Den högsta siffran
för de samma uppgifver Rühs [1], då han säger att 10,000 man betäckte valplatsen.
Äfven Fryxell kommer nästan lika högt, då han säger att omkring
9,900 döda lågo på fältet. Carlson uppgifver förlusterna efter Dahlbergs
relationer af 1690 till 8,357 döde. Mankell antager äfven samma siffra för god,
men håller före, att i den samma bör inräknas »en icke obetydlig del af de
sårade, hvilka af brist på skötsel och omvårdnad under den kalla vinternatten
fröso ihjäl eller fingo kallbrand i såren, ty annars», säger han, »skulle
missförhållandet mellan döde och sårade blifva allt för stort; vanligtvis räknar man
en död på tvenne sårade, och äfven om de dödades antal var större än
annars, tillfölje af blodbladet på danska fotfolket, så blefve missförhållandet
dock påtagligt. Danska författare bestrida väl icke denna stora förlustsiffra,
men vilja med den samma bevisa, att svenska hären var vida större vid
stridens början än som uppgifvits af svenska författare. De komma till denna
slutsats genom följande räkning. Den danska härens styrka efter slaget
uppgick till 5,000 man [2]. Vid början af det samma räknade den, såsom nämdt är,
omkring 11,000 man; alltså var dess förlust 6,000 man, eller om fångarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
