Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men några bestämda hållpunkter kunna dock alltid uppgifvas
till ledning för omdömet.
»Om ni tro, mina herrar», skref Karl Johan till de svenska
kommissarierna vid stortinget den 7 oktober 1814, »att jag nu
och under den instundande vintern kan förfoga öfver en svensk
armée af 40,000 man i komplett skick och åtminstone sex milli-
oner riksdaler, skulle jag kunna tvinga norrmännen att icke
göra anspråk på andra rättigheter än dem, som af ett eröfradt
folk kan begäras.»! Detta yttrande, hvilket Karl Johan äfven
tidigare lär hafva haft, har hos åtskilliga så väl svenska som
norska författare väckt den föreställningen, att Sverige var finan-
siellt oförmöget att fortsätta kriget. Nu fanns det emellertid,
såsom i kapitlet om krigsrustningarna är visadt, vid årets slut
kvar å kreditiven 3 mill. riksdaler banko, hvadan frågan. som
skall besvaras, alltså endast inskränker sig därhän, huruvida
det varit möjligt för svenska regeringen att i början af år 1815
anskaffa ytterligare 3 mill. Svaret kan endast blifva jakande.
Visserligen var riksgäldskontoret i slutet af år 1814 i stort
bryderi för anskaffande af medel till infriande af sina olika för-
bindelser. Kontorets hela kreditiv i riksbanken var nämligen
lyftadt och, för att det den 15. dec. skulle kunna utbetala till
statskontoret den första tredjedelen af det af ständerna af-
satta mindre kreditivet, måste fullmäktige låna 300,000 riksd.
banko af konungen att betala i början af år 1815, då 1814 års be-
villning skulle inflyta. Hvad åter riksbanken vidkommer, hade
den vid 1812 års slut ägt ett öfverskott sig till godo af nära 5
mill. riks. banko, hvarför dess ställning ansågs »ganska solid«?
Det finnes heller intet, som berättigar till det antagandet, att
riksbanken icke skulle kunnat utbetala så väl det kreditiv, hvilket
ständerna anvisat på densamma själf, som hvad som återstod å
det. som riksgäldskontoret skulle utbetala.? Men enligt Karl Jo-
hans ofvan anförda beräkning skulle det fordras ytterligare 3
mill. banko,? och hvarifrån skulle dessa tagas? Enligt det förslag
! Y. Nielsen, Det förste overordentlige Storting, sid. 20.
2 K. M-ts proposition den 10 dec. 1817, om allmänna penningerörelsen m. m-.
3 Medelkursen på Hamburg var 96’/, skilling mot 91, år 1812 och 136
år 1527: metalliska valutan uppgick till 4.s mill. mot ett metalliskt värde af
sedelskulden af 9,2 mill, sedan bankens fordringar (utom hos statsverket) från-
dragits. Skogmans anteckningar.
+ Mankell upplyser i en not sid. 122, att Karl Johan menat specier »eller
24 millioner kronor». hvilken summa, säger han, »i förhållande till varuvärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
