- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
466

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 6 - 7 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 466 —

du fara till dem med din far. Laga, att du är riktigt
älskvärd mot henne!’ Du är ju också yngre än hon, och när
sedan din älskling kommer, ser han, att du redàn är bekant
med hans far och syster och att de hålla af dig. Nå, blir
det icke bra på det sättet?»

»Jo ... jo visst!» sade Natatia motvilligt.

7,

Följande dag foro grefven och Natalia till gamle furst
Bolkonski. Lika betryckt grefven kände sig på grund af
åtskilliga sammanstötningar han förut hade haft med fursten
i tjänsteangelägenheter, lika glad och lätt till sinnes kände
sig Natalia. Hon tänkte: »Det kan inte vara möjligt att
de inte skulle komma att hålla -af mig, då ju alla andra
hålla af mig. Och jäg skall också göra allt jag kan för dem,
och jag skall hålla af honom, ty han är ju hans fader, och
henne, ty hon är ju hans syster.»

När de kommit fram till furstens hotell, sade grefven
halft på skämt, halft på allvar: »Gud hjälpe oss nu!»
Natalia märkte, att han var ganska försagd, när han i lågmäld
ton frågade, om fursten och prinsessan voro hemma.
Grefvens och hans dotters ankomst anmäldes från den ene
betjänten till den andre, tills slutligen en gammal vresig
kammartjänare kom med svaret, att fursten icke kunde taga
emot dem, men att prinsessan lät bedja dem att stiga in.
Den första som visade sig var fröken Bourienne, hvilken på
ett särdeles älskvärdt sätt ledsagade dem till prinsessan.
Denna var helt upprörd, när hon kom emot dem, och hon
ansträngde sig förgäfves att vara vänlig, då Natalia redan
vid första anblicken hade misshagat henne. Hon visste själf
icke, att hon hade hyst antipatier mot henne redan innan
hon hade sett henne. Dessutom kände hon sig också
upprörd öfver, att fursten, när Rostovs anmäldes, hade skrikit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free