Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - 21 - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 633 —
»Jag har ju bara sagt», yttrade han, »att det skulle
kännas lättare för oss att göra uppoffringar, om vi visste,
hvad som helst behöfves», men ingen hörde hvad han sade;
han öfverröstades. af de andre.
En äldre herre, som stod bredvid honom, såg
uppmärksamt på honom och tänkte säga något, men vände sig
genast bort igen för att lyssna till de rop, som hördes från
andra sidan om bordet.
»Ja, Moskva måste vara fritt — Moskva skall rädda oss!»
skrek en.
»Han är en mänsklighetens fiende!» skrek en annan.
»Mina herrar, tillåten mig att säga några ord...»
hördes en tredje ropa.
»Aj, ni klämmer ju ihjäl mig!» ropade en fjärde.
22.
I detsamma trädde grefve Rostopschin, klädd i
generalsuniform och med ett ordensband öfver axeln, med hastiga
steg in i salen.
»Vår herre och kejsare kommer genast», sade han.
»Jag kommer just nu från honom. Men jag tror, att idet
tillstånd, hvari han nu befinner sig, böra vi inte inlåta oss
på några långa öfverläggningar. Kejsaren har behagat
sammankalla oss och köpmännen. Därifrån komma millionerna»
— han pekade åt den sal, hvari köpmännen voro församlade
— »vår uppgift är att organisera landstormen och icke skona
oss själfva. Detta är det minsta som vi kunna göra!»
Några af herrarne vid bordet talade med hvarandra
med dämpad röst, och det bildade sig här och hvar i salen
grupper, hvari man utbytte sina tankar med hvarandra.
Om en stund tillsades sekreteraren att föra till protokolls
följande resolution:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
