Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 634 —’
»Moskvas adel ställer i likhet med Smolensks adel tio
man på tusen fullt utrustade i fält.»
De af det långa sittandet uttröttade gamle herrarne
reste sig nu med en min af lättnad, sköto tillbaka stolarne
och gingo samspråkande med hvarandra af och an i salen.
»Kejsaren! Kejsaren!» hörde man plötsligt ropas genom
salarne, och de flesta störtade mot ingången. Kejsaren gick
förbi de i korridoren på två leder stående adelsmännen och
trädde in i salen.
I allas ansikten syntes ett utryck af vördnad. Peter
stod på tämligen stort afstånd, och kunde därför icke
fullständigt uppfatta kejsarens tal. Men han hörde, att kejsaren
talade om den fara, hvari staten befann sig> och om de
förhoppningar han satte till Moskvas adel. Som svar
meddelades honom adelsförsamlingens nyss fattade beslut.
»Mina herrar!» sade kejsaren rörd, och hviskningarna
förstummades, så att Peter nu tydligt hörde kejsarens
darrande stämma. »Mina herrar! Aldrig har jag betviflat den
ryska adelns trohet, men i dag har den dock öfverträffat
mina förväntningar, och jag tackar eder, mina herrar, i
fäderneslandets namn! Låtom oss då gripa till verket!
Tiden är dyrbar.»
Kejsaren tystnade, man trängde sig omkring honom,
och från alla håll hördes entusiastiska rop.
v O, det var ett kejsareord! Så är det, så är det!»
sade gamle grefve Rostov nästan snyftande.
Från adelsmötets sal gick nu kejsaren in till
köpmännen och stannade där ungefär tio minuter. När han där
skulle börja tala, trädde honom tårarne i ögonen och nästan
kväfde hans röst. Han åtföljdes af två köpmän, när han
kom ut därifrån: den ene, en korpulent bränvinsförpaktare,
kände Peter; den andre var en magerlagd man med tunnt
skägg och gulaktig hy; det var Moskvas borgmästare. Båda
gräto, och båda upprepade snyftande gång på gång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
