- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
668

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 668 —’

och antogo hans utmaning. Napoleon hade redan från
Vjäsma utfärdat order att marschera rakt på Moskva. Denna
det stora kejsarrikets asiatiska hufvudstad, det ryska folkets
heliga stad, Moskva med sina otaliga kyrkor — ja, detta
Moskva lemnade Napoleons fantasi ingen ro.

På marschen från Vjäsma till Zareva-Zaimischtscha red
Napoleon på sin hvita engelska springare, beledsagad af sitt
garde, pager och adjutanter. Stabschefen stannade vid ett
tillfälle under vägen något efter kejsaren för att förhöra en
ryss, som tillfångatagits af några franska kavallerister. Åtföljd
af tolken Lelorgne-dTdeville satte han i galopp efter
kejsaren, och ett muntert uttryck spelade kring hans mun,
när han hann upp honom.

»Hvad är det?» frågade Napoleon.

»En kosack, som man har tagit till fånga, säger, att
Platovs trupper förena sig med hufviidhären, och att
Ku-tusov är utnämd till öfverbefälhafvare. Karlen är mycket
språksam och synes vara intelligent.»

Napoleon smålog, befallde att man skulle lemna kosacken
en häst och föra honom till honom, för att han, kejsaren,
skulle få nöjet att själf få förhöra honom. Några
adjutanter galopperade genast i väg för att utföra befallningen,
och några ögonblick senare visade sig vår gamle bekante
Lavruschka, Rostovs kalfaktor, iförd sin dräkt som
officersuppassare och sittande på en häst med fransk sadel.
Napoleon lät honom rida bredvid sig för att kunna själf fråga
honom.

»Du är kosack?» frågade han.

»Ja, ers nåd!»

»Kosacken visste icke, med hvem han hade äran och
nåden att tala», berättar Thiers, »ty Napoleons enkla
uppträdande motsvarade icke hans föreställning om en
själf-härskare».

Lavruschka var något ankommen. Han hade dagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free