Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 669 —’
förut blifvit grundligt genompryglad af sin herre, emedan
han icke hade middagen i ordning i rätt tid. Han hade
därför begifvit sig till en by för att stjäla höns och därvid
tagits till fånga af fransmännen. Lavruschka hade sett
mycket i sitt lif och var en af dessa oblyga, lifliga naturer,
som städse äro beredda till alla möjliga lögner och
skälmstycken.
Han hade genast känt igen Napoleon och sökte att
vinna dennes ynnest, och han var icke mer blyg eller
förvirrad öfver att veta sig tala med en kejsare, än om det
varit Rostov eller fältväbeln, som ridit bredvid honom, ty
hvad skulle man väl taga ifrån honom, då han ingenting egde?
Frank och frimodig, såsom det anstår en fiffig
officersuppassare att vara, dukade han upp den ena lögnen efter
den andra med den allra trovärdigaste min, och om någon
gång ett sannt ord råkade komma med, skedde dètta tvärt
emot hans afsikt. 1 Men när Napoleon frågade honom om
ryssarne trodde, att de skulle kunna besegra Bonaparte,
vädrade han en snara i denna fråga och öfverlade med
sammandragna ögonbryn, hvad han skulle svarà.
»Man säger», svarade han, »att om det snart blir en
drabbning, då är det möjligt, men om det dröjer tre dagar,
utan att det blir någon strid af, då kan det komma att
dröja länge.»
Detta gåtfulla svar öfversatte tolken sålunda för kejsaren:
»Om drabbningen levereras inom förloppet af tre dagar,
skola fransmännen segra, men om den äger rum senare, så
må Gud allena veta, huru det kan komma att gå.»
Napoleon, som befann sig vid förträffligt lynne, hörde
detta orakelsvar utan att skratta och lät upprepa det för
sig. Lavruschka märkte det och låtsades alltjämt, som om
han icke visste, med hvilken han talade. För att muntra
upp Napoleon, som såg helt allvarsam ut, sade den slipade
skälmen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>