Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 72 7 —
hade ingenting att göra, inga befallningar att utdela, allt
gick som af sig själft. De döda släpades undan, de sårade
buros till förbindningsplatsen, och lederna ordnade sig tyst
på nytt. Om det också någon gång hände, att en soldat
aflägsnade sig några steg, kom han dock snart skyndsamt
tillbaka till sin plats. Furst Andrei, som höll det för sin
plikt att lifva soldaternas sjunkna mod och gifva dem ett
godt föredöme, hade i början gått af och an genom lederna,
men han hade snart öfvertygat sig om, att han icke hade
något att lära dem. Alla hans själskrafter voro liksom hos
hvar och en af hans soldater omedvetet riktade därpå, att
så vidt möjligt afhålla sig ifrån hvarje tanke på de
gräsligheter, hvari de befunno sig. Så gick han då fram och
tillbaka på ängen med släpande steg, tanklöst betraktande
dammet, som betäckte hans stöflar. En annan gång tog
han ut stegen och sökte att träda i spåren efter lien, så
beräknade han huru många steg det skulle behöfvas för att
tillryggalägga en verst, han strök af blommorna på några
malörtsplantor, som stodo vid dikesrenarne, gned sönder
dem i handen och luktade på deras starka bittra doft. Det
fanns icke längre ett spår kvar i hans sinne af den
föregående aftonens tankar; han lyssnade endast med trött öra på
de alltid enahanda ljuden, det ihållande smattret af
gevärselden och dånet af kanonskotten, han kastade stiindom ögat
på sina män i första bataljonén, när de sågo upp vid ett
nytt skott och Sedan väntade på dess verkan. »Där
kommer hon . . . Hon kommer nog till oss», tänkte han, när
han åter hörde hvinandet af en kula, som ur krutröken
trängde fram till hans öra. »Ännu en! där föll hon ned»,
och han stannade och såg på lederna. »Nej, hon gick oss
förbi, men den där, hon träffade!» Och åter fortsatte han
sin gång, bemödande sig att taga riktigt stora steg för att
komma från den ena ändan af ängen till den andra med
sexton steg. - : y v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
