Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte delen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 912 –
6.
När prinsessan Maria efter sitt sammanträffande med
Rostov anlände till Moskva, fann hon där före sig sin
brorson och dennes lärare, och ett bref från furst Andrei
väntade henne, hvari han uppmanade henne att resa till deras
tant i Voronesch. Förberedelserna till resan, oron öfver
brodern, de nya förhållandena i ett främmande hem, de
främmande ansiktena, hennes brorsons uppfostran –r allt
detta kväfde för tillfället de känslor, som under hennes
faders sjukdom och efter hans död samt isynnerhet efter
sammanträffandet med Rostov beständigt hade plågat henne.
Hon kände sig djupt nedtryckt och sorgsen; hennes faders
frånfälle och Rysslands öde lämnade icke för ett ögonblick
hennes tankar. Hon kände sig. äfven orolig för sin broder,
hvilken nu var hennes ende närmaste anförvandt. Den
lille, brorsonens uppfostran vållade henne också många
bekymmer, då hon kände sig alltmer olämplig att leda den.
Och dock låg det på djupet af hennes själ en viss hemlig,
lugn tillfredsställelse, som härledde sig af medvetandet att
hon hade förkväft de drömmar och förhoppningar, som velat
uppstiga inom henne efter mötet med Nikolai Rostov.
När guvernörskan dagen efter sin fest kom till Marias
tant, Anna Malvinzev, framlade hon genast sin plan för
denna, som också villigt lyssnade därtill, men de båda
damerna voro dock. ense om, att något formligt frieri icke
nu genast borde ifrågakomma, men att man borde föra de
unga tu tillsammans, så att de finge tillfälle att närmare
lära känna hvarandra. När prinsessan Maria kom in till
de båda damerna utlät sig guvernörskan i synnerligen
berömmande ordalag om den unge Rostov och berättade, att
han rodnat och sett mycket förlägen ut, då hon, råkat
nämna prinsessans namn. Prinsessan Maria blef dock
snarare sorgsen än glad öfver att höra detta, då härigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
