Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältmarskalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prins Eitel Friedrich, generalen av infanteriet von
Beneckendorff und von Hindenburg. År 1911
flyttade han som pensionär till Hannover och hade
därmed tagit avsked ur aktiv krigstjänst. Året därpå
bortgifte han sin andra dotter med chefen för
ridskolan i Hannover, herr Pentz från Lüneburg, nu
ordonnansofficer vid X. reservkåren.
Nu följde några lugna år i Hannover, där
Hindenburg sysselsatte sig med krigshistoriska studier
och läsning av memoarer med politiskt och militärt
innehåll. Vid mitt första besök höll han på med
general Marbots minnen, som han sedan med en
mycket vänlig tillägnan skänkte sin måg
Brockhusen. Han forskade också i sin familjs historia och
ägnade sig för övrigt åt de sina och åt en liten
utvald krets av vänner. Dit hörde hans forna lärare
och chef, den nyligen avlidne fältmarskalken von
Bock und Polack, kultusministern Studt och
generalen av infanteriet, numera generalfältmarskalken von
Bülow, som var chef för den i nämnda stad förlagda
3. arméinspektionen.
Hindenburg spelar icke kort. Någon gång
lägger han patiens eller tar ett parti halma. Han har
ingen utpräglad smak för musik, men älskar
militärmusikens medryckande, friska toner. Verkligt god
poesi och mästerligt utförda tavlor värderar han
högt. På teatern är han en tämligen sällsynt gäst.
Han talar franska flytande, men är ingen vän av
England.
Mycken tid offrade han på resor. Strax efter
sitt avsked besökte han under flera månader Italien
och begav sig sedan ofta till det gamla familjegodset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
