Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagar på fronten Suwalki-Marjampol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vagnen stjälper i diket. De tunga lådor, i vilka
provianten var emballerad, slita sönder skyddstaket,
och körsvennen rullar bort i snön. Men spannet
håller, både stång- och förhästar. Befallande rop
genomtränga luften. Man skyndar till från alla håll
för att få det förolyckade fordonet på rätt köl.
Ett stycke längre fram har en häst stupat och
måste lösgöras ur sina remtyg och slopas. Men
allt går fort och någon längre stockning får icke
förekomma. Inne i skogen körde vi om en marscherande
trupp. Jag lade märke till att soldaterna här hade
stickade huvudvärmare under hjälmarna. De sågo
högeligen pittoreska ut i skenet från bilens
strålkastare. Men trötta voro de. De hade gått hela dagen.
De flesta tycktes gå i sömnen, framåtlutade, med
ojämna steg och märkte icke lampljuset. Blott några
tuggade på brödkanter, rökte eller pratade. Ensamma
var för sig hade de kanske icke orkat längre, ty det
hade på sista tiden varit klent med vilan, och
förflyttningar i mörker och därtill på snöiga och isiga
vägar äro särskilt uppslitande. Det är massans
psykologi, som driver dem framåt, och om de också
blunda och domna av, höra de dock omedvetet suset
och sorlet, som följer en vandrande trupp.
Officerarna rida, insvepta i sina kappor. Somliga, som
blivit stelfrusna, ha suttit av och leda hästarna. Längre
fram rastar ett kompani, men folket har ej lagt sig
ned, ty då skulle sömnlustan tvärt få överhand.
Officerarna stå i en klunga och prata. Så åkte vi
förbi massor av marscherande trupper. De visste
icke varför de måste gå än hit än dit, men de kände
alla den ledande handen. Man hörde deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
