- Project Runeberg -  Kriget mot Ryssland : minnen från fronten i öster mars-augusti 1915 /
418

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya färder till Karpaterfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418
batterikikare. Han hade sina telefonister i en jordkula
bredvid och berättade, att ledningen tyvärr var bruten,
varför en man genast blivit utskickad att reparera
felet. Då hans verksamhet i alla fall genom det
uppkomna felet för ögonblicket upphört, erbjöd han
mig att ta plats vid kikaren och nöjde sig själv med
en vanlig Zeiss. Jag satt där i halvannan timme.
Det var en hemsk, storslagen tavla, som utbredde sig
djupt under oss bland de lägre Ostrysluttningarna och
på ett avstånd av två kilometer. Längst till vänster,
i ungefär ostnordostlig riktning och ganska nära
oss, smögo österrikiska reserver på huk i skydd av
en liten ås fram till de främsta ställningarna, där
karlarna, en och en, skyndsamt intogo sina platser.
Bortom och perspektiviskt över dem löpte vågrätt
ryssarnas främsta infanteriställnings skyttevärn, som
just lågo under en förskräcklig granateld. Vi räknade
hundra granater ur de tyska 15 cm. haubitser, som
stodo i dalen sydväst om oss. Projektilerna gingo
sålunda rakt över den punkt, där vi befunno oss, och
omkring 30 till 40 meter över våra huvuden. Vi
hade deras gälla genomträngande vinande i våra öron,
och man hade en förnimmelse av luftdraget. Men
för oss rådde ingen fara. Ett helvete måste det
däremot ha varit för de ryska infanteristerna i skytte-
graven. Med utomordentlig skärpa såg man vartenda
inslag. Då projektilen slog ned, stod det som ett
brunt träd, som en kaskad, ett vattenfall av jord, stoft,
stenar, skrot och skärvor upp ur marken. Än var
skottet minus, än plus, men lika ofta slog det ned
mitt i graven. Då visste man, att död och förintelse
spriddes i fiendens led. Vid ett sådant tillfälle sågos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 22:39:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigryss/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free