- Project Runeberg -  Kriget mot Ryssland : minnen från fronten i öster mars-augusti 1915 /
539

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaroslaus fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

röra sig mot söder utmed västra flodstranden. Längre
bort åt sydost, men ur synhåll för oss, överskredo
österrikarna under general Arz — såsom redan förut
antytts — likaledes strömmen. Man hörde blott
kanondundret och såg granaternas inslag.

Solen hade gått ned, klockan gick på åtta. I
norr syntes en by, som man tog för Misztale, på
knappt två kilometers avstånd i eld och lågor. Ljusa
och vilda fladdrade flammorna som röda fanor över
bondgårdar, lador och logar, fyllda med torrt hö.
Hela nejden upplystes kring den brinnande byn, och
över det ödsliga bålet bredde sig ett pinjeartat
rökmoln. Det var med ett ord en underbar stämning
däruppe på rådhustornet. Det var kriget, som
utbredde sig under våra fötter i all sin fruktansvärda
glans. Ryttaren på den röda hästen hade den dagen
mycket arbete.

Supén intogs på Grand Café, vars lokaler
hädanefter stodo till Gardesgeneralkommandots förfogande,
liksom hotell City. Sent på kvällen satt jag och
pratade med geheimerådet Hildebrandt i hans rum, då
ett förskräckligt smattrande av gevär och kulsprutor
ekade i husmurarna, åtföljt av skrällar från
granaternas brisader. Man kunde knappast tro annat än att
ryssarna genom ett nattligt motanfall ville återtaga
staden. Vi gingo ned, efter att i förbifarten hava
väckt greve Hoyos, som redan lagt sig. Gatan låg
mörk och öde. Inte en enda lykta var tänd, och i
de flesta husen voro ljusen släckta. Alla civila höllo
sig inne. Befolkningens önskan att få illuminera
staden för att fira befrielsen hade naturligtvis icke kunnat
bifallas. Hoyos och jag vandrade gatan ned mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 22:39:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigryss/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free