- Project Runeberg -  Kriget mot Ryssland : minnen från fronten i öster mars-augusti 1915 /
562

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaroslaus fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

562
namn, knytande sin betraktelse till Pauli ord i Romar-
brevet: »Ty leva vi, så leva vi Herranom, och dö
vi, så dö vi Herranom. Evad vi nu leva eller dö,
höra vi Herren till.» Han talade om livets korthet
och ovissheten om dess stunders tal, om de sörjande
därhemma, om regementet, som begrät en överste,
vars namn för alltid var bundet vid dess fana från
segrarna vid Auvelais och Chalons, Monchy och
Ypern, Biala och San, för den tappre mannen, som
ljutit den död, som är soldatens största ära. Då
en grenadjär för ett par dagar sedan stupade för en
kula i huvudet vid överstens sida, yttrade denne:
»en vacker död har han fått». Någon timme därefter
hade han fallit själv på samma sätt och i sin fulla
mannakraft, främst bland sitt folk, på sin post för
konung och fosterland. Och prästen slöt med den
konungslige sångarens ord i 139: de psalmen: »pröva
mig och känn mina tankar och se till, om jag är stadd
på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen».
Vid tonerna av koralen: »Was Gott tut, das ist
wohl getan» buros de nio kistorna av 36 grenadjärer
till de närbelägna gravarna, som voro djupa nog och
skildes från varandra av smala vallar. För varje
kista, som sjönk i jorden, sänktes också regementenas
fanor, slitna efter tio månaders fälttåg. Därpå vigdes
de döda åt jorden och »Fader vår» lästes. Välsignelsen
uttalades, och låter sänktes fanorna. Så dånade
hederssaluten, de tre salvorna. Medan musiken spe-
lade: »Ich bete an die Macht der Liebe,» gingo vi
alla långsamt förbi graven och kastade en handfull
jord på varje kista. Man behövde icke böja sig
ned, ty vid varannan grav stod en soldat och höll en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 22:39:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigryss/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free