Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Kliszóws slagfält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
var fyra år gammal och bar en blå klänning med
vita prickar och över sitt halmgula hår en röd scha-
lett. Hennes ögon voro himmelsblå och hennes kin-
der rödblommiga som höstäpplen. Hon såg ut att
i rätt nedstigande led kunna härstamma från någon
av de knektar, som på kvällen den 9 juli 1702 tältade
på ängen utanför byn.
Vi hade beställt skjuts för att åka omkring över
det gamla slagfältet och Rosaleas far, en hygglig och
meddelsam bonde, körde fram med sin lilla skrinda,
dragen av tvenne hästar. Något säte fanns icke, vi
fingo hålla till godo med ett par halmsäckar. Själv
satt bonden på en planka, lagd på tvären. Då vi
ordnade oss på bästa sätt, stod Rosalea och under-
handlade med sin far, som ruskade på huvudet och
slutligen uppmanade henne att gå till sin mor. Men
flickan stod kvar och torkade sina tårar med kjol-
snibben. »Vad är det åt henne?» frågade jag. —
»Hon vill följa med,» svarade fadern. »Ja, naturligt-
vis skall hon med» — jag hade ju en känsla av att
åka med en landsmaninna över Kliszöws slagfält.
Så lyfte jag upp henne och satte henne på plankan.
Då var hon solsken igen, och de sista tårarna torkade
av sig själva. Men det var omöjligt att få ett ljud
ur henne. En lodrät nickning betydde ja, en vågrät
nej, alldeles som hos oss.
Jag hade kartan över slagfältet — ur Plåtens
Kungl. Skånska dragonregementets historia — med
mig och gav bonden Schondwo anvisning att först
köra oss mot nordväst till byn Remböw. Den smala,
dåliga vägen för mellan åkrar, där blåklint och präst-
kragar frodas bland kornet och vetet, och mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
