Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intåget i Lemberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid den österrikisk-ungerska fronten — ett tack, som
jag senare på kvällen fick tillfälle att framföra också
till ärkehertig Friedrich, vid vars bord jag
sammanträffade med svenske militärattachén i Wien,
ryttmästare — numera major — av Ström. Klockan 1
på natten gick mitt tåg. Min ridderlige, älskvärde
vän, greve Emerich Thun, i vars sällskap jag
tillbringat så oförgätliga stunder, följde mig till
bangården. Tåget gled ut. Ett sista farväl. Och så for
jag bort från den lilla staden, där jag knutit så många
oupplösliga vänskapsband. Måtte till de redan vunna
oförgängliga lagrarna ännu många lysande segrar
knytas vid Österrikes och Ungerns ärorika fanor!
 |
| Greve Emerich Thun i »dammrock» och med fotografiapparat vid randen av en spränggrop i landsvägskanten. Bredvid honom de båda chaufförerna Pickler och Wentzel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
