- Project Runeberg -  Kriget mot Ryssland : minnen från fronten i öster mars-augusti 1915 /
793

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom Kurland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växer ofta en rikedom av ljung och ormbunkar, och
i skogsbrynet synas små flickor med stop och korgar,
fulla av smultron och blåbär.

Då vi nådde Nieder Wartau, hade mörkret redan
fallit på, och med strålkastarna tända åkte vi ned
till stranden, till själva havsbandet i höjd med
Ölands södra del, där då ännu inga engelska
undervattensbåtar voro lika hemmastadda som vid
Hebridernas kuster. Det blåser hårt från väster. Stormen
tjuter i strandbältets buskar och tuvor och högar av
ruttnande tång. Bränningens dån blir alltmera
högröstat. Vi fara rakt ned till vattenbrynet. Skumkrönta
vågor, brottsjöarnas vitkransade kammar, rulla
bullersamt in över den långgrunda sanden, som tyckes oss
jämn som ett golv och hård som asfalt, packad av
årtusendens outtröttliga sjögång. Någon annan väg
finnes icke och behöves icke. Härlig är denna tavla,
vild och stor! Strålkastarnas sken belyser det fräsande
skummet. Ofta gå bilernas vänstra hjul i vattnet, och
man tycker sig i det mystiska mörkret stadd på en
underlig amfibiefärd. På stranden ligga hela rader
av beckade fiskarbåtar uppdragna, liknande svarta
spöken. Vid en punkt, där Libaus fältbefästningar
gå ut till kusten, måste bilerna köra tomma ett stycke
ut från land och vi till fots taga oss förbi ståltråds-
nätets yttersta ända. Man måste passa på och kila
förbi i det ögonblick, då bränningen sög ut från
stranden. Ett par av oss gingo för nära den farliga
väven, i vars taggar våra för vinden fladdrande
kappor fastnade. Innan vi, rätt söndertrasade, kommo
loss igen, rullade nästa dyningsvåg obarmhärtigt in
över stranden och gav oss ett grundligt fotbad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 22:39:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigryss/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free