Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den brinnande staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen backade. Karlarna gingo på, som om intet
hinder funnits. Och framför dem syntes ryssarna
likt gråbruna råttor försvinna mellan träden. Det
var en storartad tavla.
Generalen stod med sina stabsofficerare vid några
på stativ uppställda kikare. Han njöt av att se de
sinas mod och oförvägenhet och av att veta, att den
vilda jakten mot öster hejdlöst gick vidare. Det
ryska artilleriet skickade några projektiler åt vårt håll,
men de slogo dock icke ned i vår närhet. En hemsk
och beklämmande anblick erbjöd den östra
horisonten! I nordost se vi byarna Janusze, Lisowczyce
och Lubaszki i flammande lågor, förtärande de
eldfängda halmtaken och sändande stoder av svart rök
och fyrverkerier av gnistor mot höjden. I öster och
sydöst brinna alla byar, som äro inom synhåll.
»Himlen i öster var fylld av eld och rök. Horisonten
stod i lågor.» Kommer någon ihåg de gamla svenska
berättelserna från Tatarsk i Vita Ryssland 1708? Då
man ser en by på några kilometers avstånd i öster
plötsligt fatta eld, kan man förstå, att de ryssar, som
där varit förlagda, just brutit upp för att fortsätta
sitt återtåg mot öster. Ty det sista de göra är att
sticka sina kvarter i brand. Ja, man blir hemsk till
mods, då man ser denna förskräckliga ödeläggelse!
Här är det åtminstone till namnet — om än icke
historiskt — eget land ryssarna fördärva. Det är
samma metod, de ofta använt mot Karl XII, och som
ännu prövades mot Napoleon år 1812. Men då voro
tiderna andra än nu. Då funnos inga järnvägar. Vad
tjänar det nu till att bränna? Icke lära tyskarna låta
hejda sig av brist på bondgårdar. Och för övrigt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
