Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den brinnande staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
ska krigen var japanska fälttåget ett myggbett, som,
ehuru ryssarna då besegrades, icke hindrade dem
från att efter 10 år komma igen i överraskande styrka.
Om Rysslands öde i det nuvarande världskriget är det
för tidigt att yttra sig. Alltsedan tsar Peters dagar
ha inga nederlag förmått hejda kolossens tillväxt,
ty ingen har efter Karl XII fattat det ryska problemets
innebörd och att dess lösning gäller livet för Väst-
Europa över huvud. Den dag lärer dock icke vara
långt avlägsen, då alla germaner måste sluta sig
tillsammans för att upptaga den avgörande stri-
den mot österns framvällande massor.
Jag kastar mig på halmen och börjar att läsa vid
det flämtande ljuset. Jag läser en timme, jag läser
två; men då har stearinstumpen brunnit ned, och
jag måste ge mig till tåls. På morgonen blev Ryss-
lands historia inpackad i min kappsäck och skulle
medtagas som ett lämpligt minne av Wierpole. Nu lig-
ger den åter framför mig på bordet, och jag frossar
i den kunskap millioner ryska barn om året få lära
sig från dess blad.
På en av de första sidorna få de höra talas om
Rurik. Då slaverna insågo, att de icke kunde styra
sig själva, skickade de sändebud över havet till en
»varjägisk» stam, som kallade sig Ros eller Rus. Och
sändebuden sade: »Vårt land är stort och rikt, men
någon ordning råder icke där; kommen att härska
och regera över oss.» Då seglade Rurik över och
grundläde Novgorod.
Sedan följa de ryska barnen sina förfäders öden
från Oleg och Igor till Alexander Nevskij och Ivan
59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
