Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det förvånade spindelparet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Precis som ett rosensnår», sade fru Spindel.
»Alldeles fullt av taggar.»
Men därmed stod också allt klart för de bägge
djuren. Ty de visste, att törnesnåret fått sina
taggar till skydd mot skadliga – fiender.
En stund blevo nu spindelfar och spindelmor
sittande bredvid en tagg på järntråden och då
hörde de taggen tala på det där förunderliga språket,
som djur, växter och döda ting kunna höra
och förstå, men som aldrig en människa begriper.
Taggen talade med sin järnhårda stämma, och
man kan förstå, att dess ord ej voro utan udd
heller – den skulle väl göra skäl för namnet.
»Tusen kilometer», började den, »det är en lång väg det.»
»Ja, förfärligt lång», sade spindelfrun.
»Ja, mycket», fortsatte taggen. »Och om ni,
mitt ärade herrskap, visste, hur många sådana
tusentals kilometer av min taggiga tråd de krigförande
makterna använda! Massor! Massor! Ja, det modärna
taggtrådsstängslet är ett förunderligt
effektivt försvarsvapen, och det spelar en
så stor roll, som ingen någonsin hade anat eller
tänkt sig. Ty taggtrådsnätet nu och förr är inte
alls det samma. När boergeneralen De Wet skulle
fångas under boerkriget omringades han gång
på gång av engelsmännens trådnät. Men han
kom alltid ut ur snaran. Och på ett mycket enkelt
sätt; genom att driva fram stora hjordar av
boskap, som trampade ned nätet, och vägen blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
