Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jättefåglarna och svalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden för de styrbara, långa, väldiga luftskeppen
kom. Hur typerna äro styva, halvstyva och
ledade och materialet siden eller aluminium. Hur
Zeppelins är det mest bekanta. Den omtalar, hur
uppfinnare började tvivla på bubblans enda,
saliggörande verkan och tröttnade på ballongerna,
som visserligen kunde stiga högt upp i luften och
med vinden bäras bort mil efter mil i susande
fart, men som aldrig kunde styras utan voro
alldeles beroende av vindarnas kastningar och
riktning. Man lade märke till att fåglar
och insekter voro tyngre än luften men flögo
ändå, tack vare styrkan i deras vingar. Det gav
uppslaget till nya försök. Man kom snart
underfund med att den mänskliga muskelstyrkan
var för liten för att kunna lyfta människans vikt
tillsammans med maskinens, och de motorer man
ägde voro för tunga och alldeles för klumpiga.
Det lyckades dock för Hiram Maxim att år 1894
höja sig från marken med sin väldiga maskin,
som med bemanning och sin 363 hästkrafters
ångmaskin vägde icke mindre än hela 3,600
kilogram.
»Det var ett styvt arbete jag hade då»,
tillägger vinden.
Så talar den om den tyske ingenjör O.
Lilienthals 2,000 glidflykter, som han utförde åren
1890 till 1896, varav den längsta var cirka 100
meter. Med stolthet skryter vinden med detta
och omtalar hur Chanante, som sedermera blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
