Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Ved Herrens Grav, med Ægge,
Omsonft de gjorde Bod,
Og badede sig begge
Med Bram i Jordans Flod.
Af Helsot Fuglen døde,
Paa Straa i Maglegaard,
Og ingen Klokker lode,
Da den blev lagt paa Vaar.
Den kom dog hid tilbage,
J Munins ergebaadz
Og da mig lærte Brage
For Uraad end et Raad.
Det var at balsamere,
Med BlaIk i Kalvfkinds-Vang,
Deri Fugl foruden Fjere,
Med al sin Minde-Sang.
Vel hundred Aar, og flere,
Jeg brugte al min Flid,
For ret at balsamere
Den Fugl fra Arilds Tid.
Den og i min Js-Kj(rlder
Saa vel forvaret laa,
At dertil, Saga melder,
Man aldrig Mage faae.
Ej var det til at kjende,
At, fra den sorte Død,
Tre Hundred Aar til Ende-,
Den laa i Gravens Skjød.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
