Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
§ 14. Men middelstandssproget værgedes også mot
det egentlige norsk-danske talesprog, nemlig ved frygten
for den beskyldning, at man var indbildsk nok til at
henføre sig selv til en høiere rangklasse end den man
hørte hjemme i; den risikerte man, når man veg for
meget av fra hele Østnorges talebruk. Den store mængde
av middelstanden — eller rettere, av dem der brukte
sådant mellemsprog, har aldrig opgit bruken av den
tykke 1, av de hårde konsonanter p, t, k i ord som
gäpd, grgtd, häkv eller av et 3 pers. flt.s pronomen med
m, opståt av oldn. dativ i>eim (dçm; dæm, dçm eller dom)
brukt som nominativ — undtagen f. eks. som
kjøbmænd overfor høitstående kunder. Heller ikke har man
i dette mellemsprog uttalt t i den bestemte artikel for
intetkjøn, taket uttaltes täk’d, øret ør 9. Det er meget
betegnende for de forhold, hvorunder vor nuværende
dagligtales sprogform opstod, at t i intetkjønsartikelen
og desuten f. eks. i formerne for meget og litet (oldn.
frakit, øyrat, mykit, litit) ikke uttales, mens den er
bevaret i formelt ganske tilsvarende intetkjønsformer av
partisipier (fundet, kastet, oldn. funnit, kas tat). Man
skulde snarere vente det motsatte; thi ikke langt borte,
i dele av Smålenene, uttales t i substantivenes bestemte
intetkjønsfonn, men ingensteds i Norge eller de nærmest
tilstødende dele av Sverige i intetkjøn av disse partisi-
o
pier. Årsaken til den forskjellige behandling ligger deri,
at intetkjønsartikelen i dialekten likesom den i dansk,
»
hadde den slappe vokal -a; det syntes således ikke nogen
stor frihet man tog sig, om man sløifet den påfølgende
t, det fik endda gielde for dannet tale, om end noget
slurvet fremført; man kunde bruke dialektens form -a,
uten alvorlig at støte an mot den norske uttale av
dansk, som endnu hadde uttalen -at sålænge man ikke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
