Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
»Välan», sade Uttolkaren, »bevara dem nu så i ditt
minne, att de må vara dig som en sporre i din sida, som
manar dig att gå framåt på den väg, du måste vandra.»
Och Kristen omgjordade därpå sina länder och gjorde
sig redo för sin vandring. Och Uttolkaren sade:
»Hugsvalaren vare alltid med dig, käre Kristen, och
ledsage dig på den väg, som leder till den himmelska
staden.»
Så drog Kristen sina färde, sjungande:
»Här har jag skådat många ting, helt underbara,
båd’ sköna och förskräckliga. Att trogen vara
det mål jag uppställt, de mig maning gett.
Nu vill jag tänka på de ting jag sett,
av dem den lärdom hämta, som kan vinnas.
Hav tack, Uttolkare, jag vill dem minnas.»
Och jag såg i min dröm, att den väg, som Kristen
hade att vandra, på båda sidorna var omgiven av en
hög mur, som kallades Hälsa. (Es. 26: 1.) Uppför denna
väg skyndade nu den betungade Kristen, dock icke utan
ganska stor svårighet för den tunga bördans skull, som
han hade på ryggen.
Så sprang han, tills ban kom till en ganska högt
belägen kulle, på vilken ett kors var upprest, och i dalen
ett stycke därifrån var en grav. Och jag såg i min
dröm, att just som Kristen kom fram till korset, så
lossnade bördan från hans axlar och föll ned från hans rygg
samt började rulla utför kullens sluttning och fortfor att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
