Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
niskor, vars blod, ben, aska och stympade kroppar lågo
kringströdda här, på ett grymt sätt hade berövats
livet-Till min stora förvåning kom dock Kristen förbi detta
ställe utan någon synnerlig fara. Sedan har jag
emellertid försport, att Hedning redan länge varit död, och
ehuru den andre ännu lever, har han, till följd av sin
ålderdom och de många hårda stötar ban fått i sina
yngre dagar, blivit så stel och styv i lederna, att ban
nu för tiden kan göra föga mer än sitta i öppningen
till sin håla och visa tänderna mot vandrarne, då de gå
förbi honom, och bita sig i naglarna av harm över att
ban är oförmögen att kunna förfölja dem.
Och jag såg i min dröm, huru Kristen fortsatte sin
vandring. Men då han fick se den gamle mannen,
som satt i sin håla, visste han icke rätt, vad han
skulle tänka om honom, isynnerhet som denne, ehuru
han ej kunde förfölja Kristen, dock tilltalade honom
sägande:
»I kommen aldrig att bättra eder, förrän några fler
av eder blivit brända.»
Men Kristen teg och svarade icke ett ord, utan gick
vidare med käck uppsyn och kom även förbi utan att
lida någon skada. Och därpå sjöng Kristen:
»O, värld av under! Lycklig må jag väl
mig prisa nu att jag till kropp ocli själ
har räddats undan denna hemska trakt.
Välsignad handen, som mig bistånd bragt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
