Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•190
att säga till sitt försvar, ty de visste med sig, att de
hade felat. Jätten drev dem alltså framför sig och
spärrade in dem i en mycket mörk, smutsig och för de båda
männen mycket motbjudande fängelsehåla i sitt slott.
Här lågo de nu från onsdagsmorgonen .till lördagskvällen
utan att få så mycket som en bit bröd eller en droppe
vatten eller en ljusglimt och utan att en enda varelse
brydde sig om att fråga efter dem. De befunno sig
därför i en mycket svår belägenhet, fjärran från vänner
och fränder. (Ps. 88: 9) Kristen kände dock sorgen
dubbelt tung, då det ju var genom hans obetänksamma
råd, som de hade råkat ut för denna olycka.
De båda vandrarna till köttets röst
nu lyssnade att det bereda tröst,
men ny bedrövelse blott fingo i förvärv.
Den, som är köttets träl, går mot fördärv.
Nu hade jätten Förtvivlan en hustru, som hette
Misstro. När han på onsdagskvällen gått till sängs, talade
han om för henne, vad han hade gjort, nämligen att
han tillfångatagit ett par män och kastat dem i sin
fängelsehåla, emedan de förgripit sig på hans ägor.
Sedan frågade han henne, vad hon tyckte han vidare
borde göra med dem. Då frågade hon honom, vilka de
voro, varifrån de kommo och vart de ämnade sig, vilka
frågor han besvarade. Då rådde hon honom, att han nästa
morgon då han vaknade, utan förbarmande skulle prygla
sina fångar. Så snart han därför vaknade nästa morgon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
